Hej! Det är många tankar i mitt huvud. Ex, "har jag läxor?", "vad ska jag nu göra?", "hur kommer det att gå?". Jag tänker för mycket. Jag blir snurrig när jag tänker för långt och komplicerat. (Frågor som inte har något svar) Jag försöker göra det bäst för mig, men det är svårt ibland. Men jag blir oftast glad i slutändan. Jag vill göra något med mitt liv. Jag vill bli någon. Om jag skulle berätta för alla vad jag ville bli och vem jag vill träffa och vart jag vill åka, så skulle alla skratta eller såja att det är omöjligt. Men det tror inte jag. Jag vill inte behålla det för mig själv, men jag vill inte att andra ska skratta och säja att jag är konstig. För varje gång jag säjer saker som de tycker är "omöjliga" så skrattar alla. Jag vågar inte säja något.

Jag har idéer, jag har planer, jag har mål. När jag testar mina idéer och visar någon annan, så tycker de att de är konstiga och omöjliga. När jag berättar mina planer (Förr) och vad jag vill göra i framtiden så säjer de samma sak. Mina mål berättar jag inte för någon. De är mina mål och de är jag som har bestämmt dem för mig själv.